Nr 4 / 2009
Det är inte en slump att det är här på Alexanderplatz som denna Berlinberättelse tar sin början. För det är från stadens östra stadsdelar som ryktet om Berlin som den unga och kretiva staden spridit sig, om staden dit man ska bege sig om man vill vara på platsen där “det händer” just nu.
Och visst händer det saker här. Få städer har genomgått samma snabba utveckling som östra Berlin har gjort sedan murens fall. Lika snabbt som den socialistiska utopin slocknade, eller beroende på vem man frågar, dystopin, lika snabbt har ryktet om stadens billiga lägenheter, kreativa miljöer och toleranta atmosfär spridit sig utanför Tyskland.
Somliga välkomnar utvecklingen med öppna armar, andra tycker att “det var bättre förr”. Hur det var att leva i Berlin “förr” har jag emellertid ingen aning om. När muren föll och Tyskland återförenades var jag bara två år.
För Pockettidningen R:s räkning rapporterar denna gång reportern Lina Lund, 22 år, från den berlinska smältdegeln – 20 år efter Berlinmurens fall.
