Pockettidningen R

Hur man än bär sig åt denna sommar så är det omöjligt att undvika Det Stora Jubileet. Visserligen kan man vara säker på att det alltid pågår ett firande av något jubileeum i Berlin, staden kryllar ju av framlidna personer, platser, händelser som haft en avgörande betydelse för stadens historia och som det finns anledning till att antingen fira eller frukta beroende på vem eller vad det rör sig om för stunden. Det är för de flesta Berlinare, omöjligt att hålla reda på alla högtidsdagar och inte är det heller vad en ny generation tyskar vill eller ska behöva göra. Hursomhelst råder det ingen tvekan om att just denna höst är lite mer speciell än andra. 20 årsdagen av murens fall och det som brukar kallas Den fredliga revolutionen kommer att firas med pompa och ståt över hela Berlin.

Vad som också firas är minnet av den så kallade ”paneuropeeiska picknicken” som på sensommaren 1989 rev upp den första öppningen mellan Öst och Väst. Idag för exakt 20 år sedan samlades 100tals semesterfirande östtyskar på gränsen mellan Ungern och Österrike för en picknick som slutade med att fler än 600 personer lyckades fly över till Väst utan att några av gränsvakterna ingrep. Det var den första stora flykten sedan Berlinmuren byggt 1961.

Riktigt så långt som till Ungern har jag inte tagit mig för att minnas järnridåns fall, men väl till en annan plats som gått till historien för sitt motstånd mot kommunismen: Leipzig. Jag har slagit mig ner under en lind på Schillerstraße och väntar på att Josephine ska dyka upp. Hon gör film om sin uppväxt i Leipzig och ska ta mig runt på en cykeltur!